Text och bild: Thérèse B. Produktion Bearbetning BeeIT: Maria Göth
Den som turistade på Gotland för tio år sedan kommer inte att känna igen sig i dag, speciellt inte den som är intresserad av mat. Öns bönder och krögare har under senare år satsat hårt på att locka ”smakturister”.
Turistfällorna finns kvar, men 2009 finns alternativ: Finsmakaren kan ta sig en tur mellan gårdsbutiker, handelsträdgårdar, bagerier och krogar som alla är av svensk elitklass. Samtidigt är de mer gotländska än någonsin.
Livsmedelsproducenterna och krögarna på ön har arbetat målmedvetet för att sätta Gotland på matkartan. ”Smakturism” har varit ledordet och i dag finns det goda stopp från norr till söder. Den kanske allra främsta krogen, Krakas, har till exempel hela sin gourmetmeny präglad av råvaror som hämtas inom cykelavstånd från lilla Kräklingbo.
Den traditionella samlingspunkten på Fårö, bageriet Sylvis döttrar, har numera konkurrens om brödälskarna av Stenugnsbageriet i Rute, på andra sidan Fårösund. Stenugnsbageriet levererar sitt bröd till flera av de bästa krogarna, men har också direktförsäljning och kafé.
På norra Gotland, i Hangvars socken, finns Häftings Gårdsmejeri. Fårostarna kan köpas i vanliga livsmedelsbutiker, men de säljs även direkt på gården. Den mest uppmärksammade produkten är tryffelpecorinon – givetvis med gotländsk tryffel.
Maria Uhlén på Häftings har dock inte den dyra (700 kronor kilot) tryffelpecorinon som favoritprodukt. Mest stolt är hon över sin fetaost.
- Det är på sätt och vis en enkel och mild ost, men jag tycker att vi har lyckats allra bäst med just den. Och det främsta beviset på det är nog att vi säljer vår feta till Noma i Köpenhamn, som rankas som en av de tio bästa restaurangerna i världen, säger Maria Uhlén.
Stafva gård i Barlingbo, har en mycket större ostproduktion än Häftings, men även här går det utmärkt att handla direkt på gården. Stafva Blå heter den största succén.
Inger och Patrik von Corswant, som driver Stafva, har börjat experimentera med att ta det genuint gotländska ytterligare ett steg:
- Ja, vi hoppas kunna lagra osten i Lummmelundagrottan, det är väl så gotländskt det kan bli? säger Inger.
Inte långt från Stafva ligger köttdjursgården Ejmunds som drivs av Odd och Maud Norman.
- Harmoniska djur ger givetvis bättre kött än stressade, menar Odd. Men det måste ju faktiskt vara rätt ras också, en köttdjursras, inte en mjölkras, som alldeles för många biffar i butiken kommer ifrån. Här har vi satsat mycket på att få fram den optimala rasblandningen.
Grönsaker finns i överflöd på Gotland. Det mesta leveras till centrala grossister, men den som vill ha sina grönsaker direkt från odlaren har ändå åtskilligt att välja på. Gutenviks har sin butik öppen varje dag under turistsäsongen. Andra välkända grönsaksodlare med gårdsbutiker är Stora Tollby, i närheten av Fole, och Röcklingers i Lärbro.
På Gute Vingård i Hablingbo gör Lauri Pappinen sina egna versioner av grappa, portvin och rödvin, förutom en mängd specialkryddade nubbar, whisky och konjak. Restu är namnet på det som inte får kallas grappa, medan rödvinet – som Lauri Pappinen själv beskriver som bourgogneliknande – kallas Lukase.
Med tryffel, ost och vin håller Gotland på att genomgå något av en kulinarisk revolution, från norr till söder. Nackdelen är att det kostar pengar att ta del av den.
Självhushåll är alltså att rekommendera. Då får man kanske råd med både Häftings tryffelpecorino och en oxfilé från Ejmunds. Åtminstone om maten inte ska ackompanjeras av en flaska Lukase för 347 kronor.
