Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Håkan Flank

Rosenbad är en byggnad i närheten av Sveriges riksdag. Där har statsministern sitt tjänsterum. I samma byggnad har regeringen sina sammanträden. Fredrik Reinfeldt bor inte långt från Rosenbad. Det är bara några hundra meter till Sagerska palatset där han bor med sin fru Filippa och sina barn Ebba, Gustaf och Erik.

Isak och Rebecca går i klass 4, på Nacka Musikklasser. Tillsammans med sina klasskamrater har de förberett flera frågor till statsministern. Både om hur det är att vara statsminister och vad han gör när han är ledig.

Insläppt av vakter
Det står två säkerhetsvakter vid ingången till Rosenbad. Rebecca och Isak får förklara vilka de är och att de har bestämt träff med statsministern innan de släpps in. De åker hiss långt upp i byggnaden och blir visade till ett rum dit statsministern kommer.

Har du alltid velat bli statsminister? (Rebecca)
– Nej jag ville faktiskt bli basketspelare. Jag började spela basket redan när jag var fem-sex år gammal, men jag var för kort.

Var du duktig i skolan? (Isak)
– Jag var ganska duktig i samhällsorienterande ämnen, idrott, svenska och engelska, men inte så bra i slöjd och matte.
Fredrik Reinfeldt avslöjar att hans favoritämnen var samhällskunskap och engelska. Han berättar också att han inte var särskilt intresserad av politik när han var liten. Det fanns så mycket annat som var roligare.
– Jag satt i elevrådet under flera år och var väldigt engagerad i skolan, men jag var inte med i något parti. Det kom senare.

Tyckte du att det var kusligt att prata inför klassen när du gick i skolan? (Rebecca)
– Nej. Jag tror att jag tidigt hade läggning för att prata inför andra, och det har jag ju haft god användning för i mitt jobb.

Har du tränat mycket på det? (Isak)
– Jag har inte tränat jättemycket, men mitt bästa tips är att man måste göra det många gånger för att bli bra. Det är också bra att förbereda sig ordentligt och skriva upp det man ska säga i punkter. Då kan man återkomma till en punkt om man tappar bort sig.
Fredrik Reinfeldt berättar för Rebecca och Isak att det bästa med att vara statsminister är att han får träffa människor och att han får vara med och påverka och förändra.
– Eftersom jag tycker att det är intressant med samhällsfrågor kan man ju säga att jag får jobba med min hobby. Det som kan vara jobbigt är att jag i mitt jobb blir väldigt kritiserad och att en del blir väldigt arga på grund av det jag beslutar.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Men Lyckoslanten vore inte Lyckoslanten om mittuppslaget inte innehöll ett idolporträtt. I det här numret pratar vi simning med Sarah Sjöström. Hon är bara arton år gammal, men redan professionell simmare med flera medaljer. Dessutom kombinerar hon simträningen med gymnasiestudier. Sarah berättar också hur man som idrottare tjänar pengar.

Lyckoslanten fördjupar sig också i uppfinningar. Det drar ihop sig till Nobelfestligheter och Carl-Johan Markstedt, som jobbar på Nobelmuseet, förklarar för Lyckoslanten varför Alfred Nobels pengar aldrig tar slut. Dessutom berättar han om vem det egentligen är som betalar den dyra festen. Och vill ni veta svaret, så finns intervjun med Carl-Johan att läsa här.

Temat i Lyckoslanten nr 4 är försäkringar. Vi kan försäkra det mesta. Vårt hem, våra telefoner, våra liv, våra röster. Men alla får inte köpa en försäkring. Som tur är har vi i Sverige en grundförsäkring, i och med att vi betalar skatt.

I årets sista nummer av Lyckoslanten får vi också läsa om bistånd. I Sverige är vi världsbäst på bistånd och skänker en procent av vår bnp till behövande länder. Just nu går pengarna till Afrikas horn. För den som vill skänka pengar tipsar Lyckoslanten om att man ska välja organisationer med 90-konto.

Alfred Nobel önskade att en stor del av hans pengar skulle delas ut till personer som gjort de bästa upptäckterna inom fysik, kemi, medicin eller fysiologi (kroppen). Han ville också ge pris till dem som kämpat för fred och till de författare som skrivit bra böcker. Nobelpriset är ett av de finaste pris man kan få, inte minst för att det är mycket pengar. Men vem hittar alla smarta upptäckter som görs över hela världen?

Det kan Carl-Johan Markstedt svara på. Han jobbar på Nobelmuseet och vet mycket om Nobelpriset.
– En grupp duktiga personer skickar ut brev till en massa experter över hela världen. De frågar experterna vem som är värd ett pris och får på så sätt in hundratals förslag. Sådana förslag kallas för nomineringar. Alla nomineringar jämförs sedan med varandra och till slut bestämmer sig Kungliga Vetenskapsakademien för vem som ska få priset. Eller vilka, för det kan vara upp till tre personer som får dela på priset.

För att se hela artikeln om Nobelpriset, öppna PDF:en till höger.

Text: Linda Eriksson Foto: SIDA

Tolv miljoner människor svälter på Afrikas horn. Det är fler människor än alla som bor i Sverige. Särskilt människorna som bor i Somalia, Kenya och Etiopien har drabbats. De flyr nu från sina länder för att få tag i mat, vatten och någonstans att bo. Av de tolv miljoner människorna är mer än en tredjedel barn som är yngre än fem år. De behöver extra mycket hjälp. Eftersom vi i Sverige bor i den rikare delen av världen så har vår riksdag och regering bestämt att vi ska hjälpa dem som är fattigare än vi. Det gör vi genom att skänka en del av statens pengar till Afrika.

Vi i Sverige är ett av de länder i världen som skänker mest pengar per invånare till de behövande. En procent av allting som produceras i Sverige ger vi bort i bistånd varje år. Det är pengar som kommer från den skatt som din mamma och pappa och alla som arbetar i Sverige betalar. Sammanlagt blir det 35 miljarder kronor. Det är så mycket pengar att det är svårt att föreställa sig. Men delar man upp de pengarna per invånare i Sverige så blir det ungefär tio kronor per dag som varje svensk ger till fattigare länder.
– Av de tio kronorna går ungefär en krona till akuta katastrofer. Svälten på Afrikas horn är en sådan katastrof. Dessa pengar brukar man kalla för katastrofhjälp, säger Charlotte Petri Gornitzka. Hon arbetar som generaldirektör på SIDA. Det är en myndighet som arbetar för staten.
När det blir en katastrof, som till exempel torkan på Afrikas östra kust, är SIDA:s viktigaste uppgift att se till att så många som möjligt överlever tills det värsta är över. Det gör SIDA genom att samarbeta med andra organisationer som jobbar med katastrofhjälp, till exempel Rädda Barnen och Röda Korset.

Rika ger till fattiga
Sveriges biståndsminister har hand om frågor som handlar om att skänka pengar till fattiga länder. Gunilla Carlsson är biståndsminister i Sverige just nu.
– Vi i Sverige har bestämt att eftersom vi har det så mycket bättre än befolkningen i de fattigare länderna så ska vi dela med oss av våra pengar till dem. Just nu går mycket av pengarna till Afrika, eftersom de behöver hjälp snabbt.
Men att bara skänka pengar är inte heller bra. De fattiga länderna måste kunna klara sig själva i framtiden. Därför är det viktigt att Sverige hjälper fattiga länder så att de själva kan jobba för att bli rikare och fungera bättre.
– Många av de länder som vi skänker pengar till behöver hjälp med att bygga upp landet så att alla barn kan gå i skola, så att det finns sjukhus när man blir sjuk, att det finns vägar att köra på och att alla ska få vara med och välja vilka som ska bestämma i landet, precis som här i Sverige, säger Gunilla Carlsson.

Det finns hopp
I dag är behovet av mat fortfarande jättestort på Afrikas horn. Skulle man samla ihop all mat som behövs för att ingen ska svälta skulle det bli 86 000 fullastade lastbilar. Det kan låta mycket, men Gunilla Carlsson tror inte att det är omöjligt.
– Vi lär oss hela tiden en massa nytt. Framförallt kan vi lära oss hur vi ska kunna hjälpa människorna som råkar ut för torkan i Afrika att vara bättre förberedda om det skulle bli torka igen. Det finns många sätt att förhindra svältkatastrofer som den här, säger hon.
Till exempel kan vi hjälpa bönderna med både pengar och kunskap så att de kan spara en del av det de odlar och använda det senare eller sälja skörden.
– De här länderna har jättestora chanser att bli både starkare, rikare och fungera bättre. Men de behöver hjälp på vägen, säger Gunilla Carlsson.

För att se hela artikeln om bistånd, öppna PDF:en till höger.

Men vad mer kan kommunikation vara? I Lyckoslanten visar vi att det är allt från sms-språk, till människor som kan prata med djur och vilket modersmål en döv person har.

På omslaget har vi Malin Olsson. Hon är den mycket populära programledaren från program som Bobster och Fredagkväll med Malin. För Lyckoslanten berättar hon om hur hon blev en ”Spara” och vilka hennes favoritsmaker på glass är.

På omslaget har vi aktuella Eric Saade. När intervjun bokades in med honom var hans medverkan i Melodifestivalen fortfarande hemlig. Men efter delfinalen i februari är hans medverkan knappast någon hemlighet längre. Hans låt ”Popular” gick vidare till finalen, och kanske var det tack vare Lyckoslantens läsare. Han är nämligen väldigt ”popular” hos den yngre publiken. För Lyckoslanten berättar han att han älskar att sjunga… ja, vadå? Läs det och mer här.

Som vanligt innehåller Lyckoslanten även ett antal temasidor, som denna gång behandlar temat skatt. Knepigt för alla. Men med hjälp av en expert från Skatteverket förklarar vi grundtanken bakom varför vi betalar skatt och vart alla skattepengar går. Dessutom tittar vi på hur mycket skolan kostar – fast vi inte behöver betala för att gå i den. Läs också om historisk skatt på speglar, vad uttrycket svartarbetare betyder och hur mycket vår finansminister Anders Borg betalar i skatt.

Text: Carola Ålstig Andersson Foto: Peter Cederling

Vad gjorde du före Melodifestivalen?
- Jag blev sajnad (fick ett skivkontrakt) första gången när jag var 15 år, så jag hade hållit på ett tag innan Melodifestivalen. Jag var med i pojkbandet What´s Up och vi spelade in ett studioalbum, men sedan hoppade jag av det för att satsa på en solokarriär. Jag har också jobbat som programledare och artist på Disney Channel. Tillsammans med mitt nya skivbolag bestämde jag mig sedan för att ställa upp i Melodifestivalen.

Vad gör du innan du går upp på scenen?
- Jag brukar hoppa och skrika allt vad jag kan för att bli av med en massa överskottsenergi.

Om man är en fotbollsstjärna så måste man träna mycket för att fortsätta vara bra. Måste du också träna, fast rösten?
- Ja det måste jag, men när jag har mycket jobb och sjunger mycket så är det också viktigt att rösten får vila. Alla livekonserter man gör är ju träning. Men jag går också till en sångpedagog ibland.

Tjänar du mycket pengar?
- Jag klarar mig. Efter Melodifestivalen lever jag på min musik. Innan dess gick jag i skolan och jobbade som programledare för Disney så då hade jag också så jag klarade mig.

Är du en spara eller slösa?
- En spara. Jag är väldigt företagsam, det har jag nog fått från min pappa som är företagare. Jag håller på att starta ett aktiebolag och kommer kanske att jobba med kläder.

Kan du säga något som vi inte vet om Eric Saade?
- Mina fans vet redan allt om mig. Till exempel att jag gillar pistagenötter och avokado. Det brukar jag få av en del fans när jag är ute och signerar skivor.
- Men de som har sett min sommarshow och lyssnat på mitt album vet att jag är mycket mer än bara Manboy. Jag älskar till exempel att sjunga rock.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Vissa älskar den, andra tycker desto sämre om den. Alla elever har dock en åsikt om skolmaten och om miljön i skolrestaurangen. I nummer 4 2010 berättar vi att Sverige tillsammans med Finland är de enda länder i världen där skolmaten är kostnadsfri för eleverna. Vi har också gjort en enkät med barn från andra länder där de berättar hur skollunchen fungerar hos dem. Om de äter hemma, tar med sig mat eller betalar för lunchen i skolrestaurangen. Vi berättar också om tallriksmodellen, vitaminer och varför Livsmedelsverket rekommenderar att barn ska dricka lättmjölk och äta lättmargarin på smörgåsen.

Ett annat ämne som berör och skapar diskussion är väder. Vi har intervjuat meteorolog Madeleine Westin som förklarar de senaste årens extremväder. Hon berättar också varför hon inte kan lova en vit jul i år och hur vi alla kan hjälpas åt att stoppa klimatförändringen i världen.
Idolen det här numret är buktalerskan Cecilia ”Zillah” Andrén som tillsammans med sin apa Totte har gjort succé bland både barn och vuxna.

Text: Torbjörn Hallgren

När Zillah var liten fick hon en bok som hette Buktalarboken. Fast det är inte riktigt sant. Egentligen var det hennes lillebror som fick boken. Zillah lånade den, för hon gillade att läsa. Och då blev hon intresserad av konsten att tala utan att röra på munnen, alltså att buktala.

Sedan gick hon en kurs, en sorts skola, för buktalare. Och hon övade mycket. Till slut var hon så bra så hon testade att vara med i tv-programmet Talang. Och vann hela tävlingen!

Varför började du buktala?
- Jag tyckte det var häftigt. Det var ingen annan som höll på med det. Jag tänkte först bara lära mig
det. Sedan började jag uppträda på barnkalas ibland, mest för släktingar och vänner. Talang var första gången jag var inför en stor publik.

Hur gjorde du för att lära dig buktala?
- Jag har suttit framför spegeln och övat. Det måste man. Öva på att prata utan att röra
munnen. Men att buktala är lite som att trolla – man vill inte berätta hemligheten med trolleri-tricket! Det är också väldigt svårt att förklara. Mitt tips är: Ge inte upp, även om det är svårt!

Vad är svårast med att buktala?
- Hmm. När jag uppträder med Totte inför publik så är det mycket mer än att bara buktala. Jag måste ha ett bra manus, alltså roliga skämt. Jag måste lyckas hitta på roliga saker på scenen. Och Totte måste se levande ut fast han är en docka.

En miljon kronor
För tre år sedan vann alltså Zillah tävlingen i tv-programmet Talang. Då vann hon en miljon kronor. Men de pengarna har hon inte använt ännu. De är på banken. När hon behöver pengar så tar hon från de pengar hon tjänar som buktalare.

Men hur tjänar man då pengar som buktalare? Jo, Zillah åker runt hela Sverige och har en föreställning ihop med Totte. Det fungerar så här: En stad ska ha en festival, till exempel Malmöfestivalen. Då måste de ha roliga artister på festivalen. De ringer Zillah och bokar in henne, och ger henne pengar för att hon uppträder på scen.

Får Totte några pengar, eller kanske nya kläder, efter en föreställning?
- Njae, han kan inte få några pengar, det går ju inte. Men han får väldigt många kläder. Jag köper bebiskläder till honom. Och skor och hattar.

Är du en Spara eller Slösa?
- Både och! Jag kan unna mig roliga saker utan att tänka efter. Och efteråt kan jag ångra mig. Å andra sidan slösar jag ju inte särskilt mycket. Jag vill vara en Spara!

Vad händer om Totte försvinner?
- Då är det kört! Jag har glömt honom på en restaurang en gång, men jag kom på det efter tio minuter. Restaurangen hade tagit hand om min väska som han låg i, så jag fick tillbaka honom. Min mamma är jätte-orolig att Totte ska försvinna, ibland kan hon inte sova på nätterna för hon är rädd att jag ska tappa bort honom.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Vi berättar varför internationell handel är så viktigt för Sverige, vilka länder vi exporterar till och importerar från. Här beskriver vi också en ananas långa resa till fruktdisken i de svenska affärerna.
Vi har intervjuat Sveriges handelsminister Ewa Björlin. Har hon kanske blivit handelsminister för att hon är så duktig på att handla?
Idolen är fotbollsproffset Tobias Hysèn. Han berättar öppenhjärtigt om hur det var att växa upp med en känd fotbollsspelare som pappa. Och han avslöjar sina procedurer han utför innan en match. Annars riskerar han att ha otur.

Det här numret kom ut precis i slutspurten av riksdagsvalet. Vi redogör därför för de olika partiernas syn på skolan och vad de vill göra. Och mycket, mycket annat.

Om du vill läsa det här numrets lektionstips i handel, klicka på PDF:en till höger.

Ananasen har en lång resa bakom sig innan den hamnar i din matbutik därhemma. Den har fraktats med både båt och lastbil. Ananas kommer ursprungligen från Brasilien men odlas även i andra länder i Mellan- och Sydamerika. Den skördas och fraktas sedan med båt i två veckor innan den kommer till Europa. Där köper ett stort importföretag ananasen och kör den sedan till Sverige med lastbil.

I Sverige köps sedan ananasen av grossister. Det är företag som bara säljer till butiker. Matbutikerna köper sedan ananasen innan den slutligen hamnar i din matkasse.

Så bestäms priset
Vad priset på ananas slutligen blir beror på hur många som vill köpa ananas (det kallas efterfrågan) och hur mycket ananas som finns att köpa (det kallas tillgång eller utbud). Om många vill köpa och det inte finns så mycket ananas blir priset högre och tvärtom.

- Alla som på något vis gör någonting med ananasen, skördar den, exporterar den, transporterar den och så vidare vill ha lite betalt för det arbetet. Priset på ananas och andra frukter och grönsaker beror därför på många olika saker, säger Hans Jönsson.

Kostar på miljön
Hans Jönsson jobbar på ett importföretag som köper frukt och grönsaker från hela världen. Företaget säljer frukten och grönsakerna vidare till grossister i Sverige, men även direkt till butiker. Men att köpa livsmedel (som till exempel frukt och grönsaker) från andra länder kostar också på miljön.

Bland annat måste maten transporteras hit på något sätt. Det betyder mera utsläpp av farliga ämnen i naturen. Produktion och transport av franska äpplen kräver till exempel 1,7 gånger mer energi än svenska äpplen.

Packas för att hålla

För att livsmedlen ska hålla ända från exempelvis Sydamerika till oss i Sverige måste man också förpacka dem mera. Och de behöver kanske tillsatser för att hålla längre. Det är därför oftast bättre för miljön att välja svenska frukter och grönsaker i affären. När de finns. Det kallas att man väljer närproducerat. Det vill säga det som är producerat nära oss

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Tunga ämnen behandlade på ett klokt, enkelt och roligt sätt. Så kan man sammanfatta det vi gör för Lyckoslanten. I senaste numret är temat Familjens Ekonomi. Vi pratar om hur en familjs ekonomi ser ut, hur mycket pengar en normal familj tjänar och vad dessa pengar ska räcka till. Vi berättar hur man gör en budget och resonerar om det är bäst att låna eller spara. Med mera.

Vi har också tagit hjälp av tre juniorreportar i Västerås som frågar ut Ylva Yngveson, expert på privatekonomi på Institutet för Privatekonomi som lyder under Swedbank.

Dessutom har vi, som vanligt, Spara & Slösa, Plock & Pengar om smått och gott, Pyssel och en aktuell artikel. Den här gången handlar den aktuella artikeln om snö. Och så har vi en Lycko-intervju med Karl Barda – känd från tv – plåtad med svärd i medeltidsdräkt.

Text Carina Gerken Christiansen Bearbetning BeeIT: Maria Göth

En familj som bor i ett stort hus med flera bilar och en pool kan faktiskt ha mindre pengar att handla för än en familj i en liten lägenhet utan vare sig bil eller pool.

- När det handlar om pengar är planering det allra viktigaste, säger Ylva Yngveson. Ylva är chef för Institutet för Privatekonomi och är expert på familjens ekonomi.

En svensk familj med två vuxna och barn har i genomsnitt 40 500 kronor att handla för varje månad. I alla fall om båda föräldrarna har lön.
 Ofta har familjen ganska mycket att betala också. I genomsnitt 32 700 kronor i utgifter.
 De som planerar noga vad de köper, har chans att få pengarna att räcka längre.

Ylva Yngvesons råd till familjer med för lite pengar över varje månad, är att skriva ned vad de köper på ett papper. Allt ska skrivas ner, även minsta tuggummi. Gör det under minst en hel månad. När de räknat ihop siffrorna och ser hur mycket det blir kan de fundera på om de använt pengarna på bästa sätt. Nästa steg är att tänka igenom vad de verkligen vill använda pengarna till.
 Det betyder att de gör en budget, en plan. I en budget skriver man upp hur mycket pengar man får in och vad sakerna man behöver kostar.

Att bo kostar mest
Det allra dyraste för familjer är bostaden.
Den familj som köper ett hus eller en lägenhet kan få betala flera hundra tusen kronor och ofta flera miljoner kronor. Så mycket pengar har inte många. Inte ens den familj som är superexpert på att planera. Då kan de vuxna gå till banken och fråga om de kan få låna pengar. När de lånat pengar måste de sedan betala av lånet, en summa varje månad. De måste också betala ränta för lånet.

Svenska familjer med två vuxna och barn betalar i genomsnitt 7 500 kronor varje månad för sin bostad. I genomsnitt betalar de dessutom 5 700 kronor varje månad på bil och busskort.

Maten kostar också. År 2007 köpte en familj mat för 4 300 kronor i månaden. Då räknas inte den mat de köpte på restauranger och korvkiosker och sådant.

Om en familj vill ha mer pengar över till exempelvis kläder och semestrar skulle de kunna köpa billigare mat, ringa mindre eller sälja bilen om de inte behöver den. Det kan de räkna ut genom att göra en budget. I budgeten får de se vart pengarna tar vägen och då de har chans att göra ändringar.

Sen gäller det att hålla budgeten också.