I Skogsvärden nr 2 2011 ger vi ett smakprov på de olika turistnäringarna som finns i landet. Johan Abelsson är flerspråkig entreprenör, som erbjuder charterfiske. För att locka kunder är han aktiv på internet, bland annat med en dagligt uppdaterad fiskblogg. Bodil Långberg, som är på omslaget av tidningen, är vd på Sätra Bruk. Dit kommer både företag och privatpersoner för att hitta lugnet och stillheten.

Skogsvärden ger även sina läsare ekonomiska råd, som berör till exempel landsbygdsstöd och skatter. Det finns nämligen pengar att hämta, för den som är intresserad av att starta upp en turistverksamhet. Trevlig läsning.

Text: Anneli Wirdenäs Foto: Hans Runesson

Sätra Bruks satsning på turism och besöksverksamhet kom till då skogsbruket och de tre vattenkraftverken inte längre gav den avkastning som behövdes.
– Vi drog igång för tre-fyra år sedan. Det är en jättestor skillnad, förklarar Bodil Långberg, vd för Sätras ägare, Stiftelsen Allmänna Barnhuset.
– Tidigare stod byggnaderna tomma när det var lågsäsong för konferenser. Nu är det liv och rörelse året om.
I dag utgör turist- och besöksnäringen omkring 25 procent av Sätra Bruks verksamhet. Det är inte tillräckligt, menar Bodil Långberg.
– Den måste upp till 35-40 procent. Vi är på väg.
Sommartid händer det ofta att övernattande gäster kommer på cykel eller häst. Bland annat kan man rida från Tiveden, vila ut på Sätra och äta gott, för att fortsätta ridturen nästa morgon. Närheten till två fina golfbanor lockar också många, liksom möjligheten till jakt och fiske
– Kontakten med turistnäringen i trakten betyder mycket för oss. Det är spännande att ta del av det lokala samarbetet och vara med och utveckla det, tycker Bodil Långberg.

Varsamt bevarad miljö
Företag och organisationer förlägger gärna konferenser och gruppmöten på Sätra. Där finns gott om fina lokaler, en renoverad smedja med generösa rum, (där kan man se en lurvig, uppstoppad bäver), och en helt ny byggnad med konferensrum alldeles intill ån. Den gamla bruksmiljön är varsamt bevarad och ger atmosfär till platsen.
– Vi säljer lugnet och stillheten, möjligheten att vara ensam, förklarar Bodil Långberg.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Skogsvärden nr 1 2011 har tema energi. Energi från skog och mark i form av flis. Läs om Lerums kommun som har slutat köpa flis från andra kommuner och nu bara använder närproducerad flis från sin egen skog i fjärrvärmeverket. Målet är att vara Sveriges ledande miljökommun år 2025. Andra som eldar med flis från egen skog är Sjösa Gård, som gjorde en lyckad affär när de bytte ut oljan mot flis. Men energi kan också vara att ta tillvara på vinden. I jämtländska Sikås träffar vi skogsägaren Eva Stjernström som har etablerat tre vindkraftsparker. Utan att hamna i konflikt med byborna.

Skogsvärden nr 1 innehåller dessutom ett antal sidor inför årets deklaration. Som vanligt finns det pengar att tjäna för den som fyller i allt rätt. Skogsvärden har också fångat riksspelmannen Kalle Moraeus i köket, där han blandar gädda med fläskfärs. Resultatet är en rätt i en klass för sig och receptet hittar du här.

I det här numret av Skogsvärden tar vi några stickprov i den svenska skogen. De ger bilder av kvinnor i näringen. Det är inte hela sanningen, och gör heller inte anspråk på det.
Företagarnas förra vd, Anna-Stina Nordmark, är skogsägare. Hon berättar om sin mans farmor som ärvde skog, men eftersom hon var kvinna, tvingades hon ha en förmyndare som skötte egendomen. Som Företagarnas vd träffade hon ofta kvinnor som släppte ägandet till männen. Hennes råd till kvinnorna är krasst och klokt:
- Skriv äktenskapsförord! Om kvinnor tänkte mer på juridiken skulle jämlikheten mellan könen vara större – och öka.
I Ramkvilla, på Hallsnäs gård, träffar vi Ingrid Wiktorin, skogsägare, entreprenör och politiker. Hon är övertygad om att skogsnäringen är en bransch som passar kvinnor.
- Man ska vara finurlig, gilla att skapa och improvisera, och omge sig med bra nätverk. Sådant som kvinnor är bra på.
I detta nummer tar vi även upp problemen som uppstår när mark klassats som nyckelbiotop. Vi talar med mannen, som i kören av skeptiker, bestämt hävdar att ”visst går det att odla tall”.
Och så besöker vi restaurang Djuret i Gamla stan i Stockholm. Köksmästaren Mats Sjöndin ger viltlevern en välförtjänt upprättelse. Revansch för en delikatess!

Text: Bosse Jönsson
Foto: Peter Cederling

Hon är karriärkvinna och styrelseproffs. Och jordnära, skogspraktisk norrländska från Överkalix. Anna-Stina Nordmark Nilsson är nöjd med framtoningen. Den är helt medveten och vad jag kan bedöma helt sann. I båda miljöerna – både i skogen och i näringslivet – är hon ganska ensam kvinna. Systrarna är inte många på varken det ena eller det andra stället. Anna-Stina Nordmark har aldrig känt sig utsatt, eftersatt, i underläge. Men hon noterar tecknen, tolkar statistiken, och ser att könet fortfarande allt för ofta gör skillnad. Hon är inte millitant, men klarsynt.

- Min mans farmor var satt under förmyndare. Hon ärvde skog och var tvungen att ha en förmyndare!
- Jo, det var då. Men än i dag är det många företagsöverlåtelser där mannen tar över inte bara det operativa, utan också ägandet från kvinnan. Jag har sett det så många gånger. Det operativa må vara okej. Men inte ägandet. Det är på ägandet det hänger.

För jämställdheten mellan könen är frågan om ägande avgörande. Verklig jämställdhet kräver jämställt ägande. Det handlar om ägande av kapital och om ägande i rent juridisk mening.
- Här är kvinnornas ställning fortfarande väldigt svag. 1921 fick gifta kvinnor själv förvalta sin egendom – om de gift sig före 1921. Först 1950 fick alla gifta kvinnor rätt att förvalta sin egendom.
- Men fortfarande ser jag hur kvinnor försummar rätten att äga. Det gäller kvinnor som ärvt skog, det gäller kvinnor som tar över familjeföretag. För männen är det självklart, men inte för kvinnorna.

- Det är det verkliga spöket. Spöket från generationer av manligt ägande som fortfarande hemsöker oss.
- Jag träffar ofta kvinnor som i sina äktenskap inte fredat sitt ägande. Vid en skilsmässa splittras ägandet och kvinnorna får bara med sig delar.
- Om kvinnor tänkte mer på juridiken skulle jämlikheten mellan könen vara större – och öka.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Text: Lotta Sellberg Foto: Corina Kola Productions

När Skogsvärden får tag i Kalle Moraeus är han ute och skottar snö vid hemmet i Orsa. Han har lillsemester efter ett synnerligen hektiskt år då han verkligen har befäst sin ställning i Musiksverige. Melodifestivalbidraget ”Underbart” gick rakt upp som listetta i våras och blev en av förra årets populäraste låtar på Svensktoppen. Tredje skivsläppet som soloartist blev en succé. Och när Kalle dessutom vann TV4:s Körslaget med sin Orsa-kör tog svenska folket honom verkligen till sina hjärtan.
- Körslaget var en fantastisk händelse i livet och gav mig 20 nya vänner. Kören har sedan fortsatt och har repetition ikväll, berättar Kalle i en paus i snöskottandet.
Kalle Moraeus gillar växelbruk både som artist och privat. Han blandar frejdigt och mixar pop och rock med knätofs och jazzinfluenser tillsammans med Orsa Spelmän, Benny Anderssons Orkester, rockbandet Hej Kalle och i duo med mästerdragspelaren Bengan Jansson. Mångsidiga Kalle sjunger, komponerar och är både riksspelman och klassiskt skolad på fiol, men i dag blir det nästan mest elgitarr.
- Min specialitet är att inte ha en specialitet. Självklart är jag oerhört stolt över mina elva år som violinist i Kungliga filharmoniska orkestern, men mot slutet var jag lite trött på att repetera 90 procent av tiden och längtade efter mer publikkontakt. Så när jag fick en massa förfrågningar från teve, film och teater lockade scenen och jag gjorde en kovändning i karriären.

En annan stor passion i Kalles liv är matlagning. Som glad amatör har han medverkat i en kokbok och slår gärna ett slag för hederlig svensk husmanskost. I teveprogrammet ”Hemma hos” överraskade han med en udda kombination av gädda och fläskkött.
- Det var min finska svärfar som lärde mig hur man gör. Förr fanns ju gott om gädda medan fläsk var mindre vanligt, så egentligen är det inte konstigare än att kombinera torsk med knaperstekt bacon, konstaterar han och fortsätter:
- Egentligen har jag alltid tyckt att gädda smakar jävla illa. När jag sa det till min fiskande svärfar sa han först ingenting. Sedan bjöd han mig på gäddköttbullar och jag tyckte att det var bland det godaste jag ätit.

För att läsa hela artikeln, inklusive Kalle Moraeus recept på gädd- och fläskfärsbullar, öppna PDF:en till höger

Staten kan expropriera skog med hänvisning till naturvårdsintressen. En skogsägare i Värmland berättar om hur myndigheterna tog skogen. Först blev hon av med halva skogen, sedan fråntogs hon möjligheten att bruka stora delar av den kvarvarnade skogsarealen. Skoksvärden berättar också om Snöleoparderna, som har funnit en fristad på Sotenäset i Bohuslän. Tillsammans med ett 80-tal andra hotade arter skyddas leoparderna av organisationen Nordens Ark. Organisationen föder upp och återetablerar djurarter och individer i deras naturliga miljö. Resultaten är goda.
Nu väljer Nordens Ark att även satsa på ett alternativt skogsbruk. Med hjälp av Skogssällskapet förvandlar man nu sin traditionellt brukade skog till en ekologisk park. I senaste numret av Skogsvärden berättar vi om detta skogsbruk med ekologiska förtecken – och hälsar förstås på leoparderna och de andra djuren.
Poeten Thomas Tidholm ryter till i Skogsvärden 3. Thomas Tidholm och den organisation har företräder, föreningen Skydda Skogen, är mycket kritisk till det moderna skogsbruket.
”Skogsbruket har förlorat all rimlighet”, säger han. ”Skogsbruket är sinnebilden för den aningslösa girigheten.
Hösttid är svamptid. I senaste numret av Skogsvärden ger Jens Linder, kock, kokboksförfattare och matskribent i Dagens Nyheter nyttiga tips för svampexkursionen. Dessutom bjuder han på receptet till ”Elmers svampsoppa” och till en pasta med svart trumpetsvamp, bondbönor och fläsk.

Text: Lotta Sellberg

Snöleopardungarna hör till favoriterna på Nordens Ark vid Åby Säteri på bohuslänska Sotenäset. De har funnit en fristad på denna annorlunda anläggning för utrotningshotade djur, tillsammans med ett 80-tal andra hotade arter. Nordens Ark har redan uppnått fina resultat när det gäller att föda upp och återetablera djurarter och individer i deras naturliga miljö. Nu vill man ställa om ett traditionellt skogsbruk till ekopark och återskapa det gamla kulturlandskapet, bit för bit.

- Vårt mål är att återskapa landskapet som det såg ut under tidigt 1800-tal, när Bohuslän hade ekskog ända ut på klipporna. Titta på de här plantorna, säger vice vd Bo Norming som driver omställningen till ekopark operativt: Här kommer eken explosivt. Du ser i vilken riktning naturen vill om den själv får bestämma – och det är lövet vi vill ha!

Åby Säteri är en mäktig rikemansgård med lång historia, vackert belägen i innerstadelen av Åbyfjorden som skär som ett knivblad in i Bohuskusten. När Stiftelsen Nordens Ark för 14 år sedan köpte de 385 hektar stora ägorna övertog man skogsvårdsplanen och Skogsällskapet som förvaltare.

Förutom offentliga bidrag och egna arbetsinsatser med att till exempel stängsla betesmarker, hoppas man klara ekonomin genom att bjuda in samarbetspartner. Dels partners ”som förhoppningsvis ska tycka att det är lika spännande som vi”. Dels studenter som kan hjälpa till med grundläggande inventeringar och studier så att arbetet görs på ett vetenskapligt korrekt sätt och effekterna kan kontrolleras. Redan finns här värdefulla strandängar, runt 20 hektar nyckelbiotoper och ovanligt många stora och gamla träd som ska friläggas.

Ambitionen är större än i en vanlig ekopark, berättar Mats Niklasson. Till exempel pågår en förstudie som jämför vilket betesdjur som bäst hävdar avverkade skogsmarker och skapar den rikaste floran – moderna får eller traditionella lantraser?
- Viktiga komponenter i en ekologisk restaurering är också att skapa död ved och ihåliga träd. Här vill vi testa lite oortodoxa metoder och få dem att bli ihåliga fortare, så att den hotade vitryggiga hackspetten eller utrotningshotade insekter kanske kan etablera sig här. Jakten är redan avlyst sedan i somras. Snart ska landskapet göras tillgängligt för friluftsliv med naturstigar så att folk kan gå torrskodda över spänger och titta på naturen utan att frysa om fötterna.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Text: Sverker Johansson

Vad skiljer svensk whisky från skotsk whisky? Svaret är en komplexare, kryddigare karaktär. Om den lagras på färska fat av Quercus robur, vill säga. Gärna svensk ek. Den växer långsamt och det sägs vara viktigt för smaken. Men det är inte bara den svenska eken som bygger Mackmyras varumärke.

Det ska vara lokala råvaror. Eken växer visserligen dåligt norr om Dalälven. Men resten är lokalproducerat: svenskt korn, vatten från åsen intill, torv och enris från skogen.

Lokalproducerad upplevelse
- Men whiskyns viktigaste beståndsdel är kanske upplevelsen, säger Jonas Berg.
Han är en av Mackmyras grundare och visionärer. Från några kompisars dröm om en svensk whisky har företaget på tolv år gått från utveckling till tillväxt.

I skogen utanför Gävle bygger Mackmyra en hel by med whiskylager, besöksdestilleri och restaurang. Allt i ett slutet, klimatsmart energisystem. Huvudattraktionen är att komponera sin egen whisky. Och lägga sin egen hand vid fyllningen av faten.

- Och för varje fat vi säljer ska vi plantera en ek. Här ska det växa en ekskog – landets nordligaste, säger Jonas Berg, ler och ser sig om mellan tallar och byggkäppar.

Men ekskogen ska inte bli fat. Den ska upplevas. Fast Mackmyras nuvarande virkesförråd, Visingsös ekar, tar snart slut. Om närmare bestämt tjugo år. Ekarna i Visingsö planterades för 180 år sedan för att bli flottans nya krigsskepp.

Nu söker man nya leverantörer av rak, kvistfri ek till tunnbindare Thorslund i Dylta Bruk. De kommer att behövas. Det går bra nu, för Mackmyra.

Från vana till trend
Jonas tror att genomslaget för Mackmyra kommer på allvar med nästa generation whiskyälskare:
- Whisky är en vana. Många har bestämt sig för sin huswhisky, det är inte säkert att vi lyckas ändra på det. Men whisky blir allt trendigare, lokalproducerade råvaror och klimatanpassad produktion är självklarheter. Och varumärket fungerar utmärkt – utan tvekan är Mackmyra något som diskuteras, något som får folk att ta ställning och välja oss. Den svenska eken är en viktig del av valet.

Ek, whisky, vetenskap och vidskepelse
Vad som egentligen händer i ektunnan är ingen exakt vetenskap. Vidskepelse och fakta går i varandra på samma sätt som whisky och ek. Om du undrat vad komplex egentligen betyder i whiskykännarnas smakrecensioner så finns förmodligen svaret här.

Ek är ett ”rent” trädslag i motsats till till exempel hartsig gran och furu, och har styrkan att kunna formas till fat. Dessutom har eken små porer, lämpliga för balanserad avdunstning och oxidation. Sedan blir frågan alltmer komplex.

Insidan på fatet rostas eller bränns under tunnbinderiet. Då karamelliseras träets hemicellulosa och det ger på sikt färg åt den från början färglösa spriten. Det bildas också aldehyder, möjligen från de lipider som träet innehåller. De ger vid lagring en fyllighet åt whiskyn med smak av karamell, knäck och mandel.

Vid bränningen framträder också smakförstärkande och kryddigt aromatiska fenoler och mandelkolasmakande furfuroler, som kommer från träets lignin. Ligninet bidrar också vid upphettningen med vanillin.

Ekens tanniner ger en sammandragande smak, som av valnötter eller te. Då whiskyn reagerar med luften som penetrerar ekfatets stavar och dess porer oxideras alkoholen, varvid bland annat små mängder acetaldehyd och ättiksyra bildas. Dessa blir fruktiga estrar.

Lagringsprocessen bidrar också till att ta bort oönskade element, till exempel svavelföreningar. Men det är inte slut här.

En ek är inte bara en ek
Sort, växtplats, torkning och lagring är andra frågor att ta ställning till. En vanlig tumregel, åtminstone i vinsammanhang, är att amerikansk ek mest påverkar doften, medan fransk ek mest påverkar smaken. Den amerikanska Quercus alba innehåller mer lignin och ger mer vanilj än den europeiska.

Långsamt växande ek anses ge mer komplexa smaker. Träets torkningsmetod är också en mindre vetenskap – den får gärna ske utomhus i två år för att tanninerna ska lakas ut. Och så har vi träets upphettning vid tunnbindningen – här kan man i dag få fat med flera olika styrkor, vilket ger olika smaker vid lagringen. Detta anses i sin tur kunna göras på många olika sätt, där temperatursvängningarna påverkar oxidation och avdunstning.

Fatets storlek är också viktig. Single malt lagras i fat från 200-300 liter ned till Mackmyras små 30- litersfat, som snabbt sätter smak på whiskyn.

För att se hela artikeln, öppna PDF:en till höger.

Dessutom tittar analytikern och debattören Carl Henrik Palmér närmare på statliga Sveaskogs affärer – och han ställer frågan vart alla miljarderna tar vägen.
Bankerna lockas av låg risk och god värdeutveckling på skogs- och jordbruk. Vi intervjuar Landshypoteks nye vd Kjell Hedman om hans syn på konkurrensen om skogsägarnas pengar.
Vindkraften byggs ut. Vi analyserar investeringen i vindkraft ur markägarens synvinkel. I dag finns 1 400 landbaserade vindkraftverk. Om tio år ska de vara 6 000 – med en sammanlagd årlig arrendeintäkt på cirka en miljard kronor.
Och vi besöker också ett jaktparadis på en ö i Mälaren. Här har markägaren valt att låta jaktnyttan och viltvården styra skogsbruket.

Dessutom i decemberutgåvan av Skogsvärden:

Förre sågverkskungen Kent Torwald tar bladet från munnen: ”De svenska sågverken är tröga och mer intresserade av att köpa in råvara än att förädla och sälja den”, säger han.

Den nya strandskyddslagen, som träder i kraft i februari 2010, ger skogsägarna nya möjligheter – men det gäller att vara ute i tid. Skogsvärden ger de bästa tipsen.

Julskinkan är inget måste. Hjort och vildand är fullgoda alternativ på julbordet. Skogsvärden presenterar de godaste recepten från Häckeberga slott i Skåne.

Resultatet av Bees omgörning och omprofilering av Skogsvärden har inte låtit väntat på sig. Under hösten 2009 blev första numert av Skogsvärden nominerat i klassen Bästa kundtidning mot konsument i Svenska Publishingpriset

Text: Carina Gerken Christiansen. Bee-IT bearbetning: Maria Göth

Runt alla dessa miljarder cigaretter behövs papper. Till pappret krävs långfibrig barrmassa från träd som växt och mognat långsamt i skog i Sverige, Finland, Canada och USA.

I Europa och USA minskar konsumtionen av cigaretter. Men i Kina och Ryssland ökar rökningen så kraftigt att världens totala tobakskonsumtion ändå växer.
- Under 2008 tillverkades 5 700 miljarder cigaretter och vi räknar med en ökning med en procent under 2009, säger Wolfgang Mayr, säljare på världens största cigarettpappersfabrik, Wattenspapier i Wattens, Österrike.

Fabriken tillhör Delfort Group som är världens näst största tillverkare av cigarettpapper.
Wolfgang Mayr berättar att långfibrig massa från gran och tall är en nödvändig del i massablandningen som används vid framställningen av de flesta papperssorter för cigaretter.

Delfort Group köper massa från Skandinavien, Canada och Alaska i USA. Svenska Södra Cell är en av leverantörerna. Delfort Groups kunder är i princip alla internationella tobaksbolag, även Japan Tobacco och China National Tobacco Co, som lyder under det kinesiska statliga tobaksmonopolet, State Tobacco Monopoly Administration.
- Vi säljer mycket till Kina, säger Wolfgang Mayr.

De senaste tre åren har cigarettförsäljningen i Kina ökat med tolv procent, enligt kinabaserade statistikleverantören Market Avenue.

Amerikanska Schweitzer-Mauduit, världens största tillverkare av cigarettpapper, gick 2005 samman i ett joint venture med den kinesiska regeringen för att bygga en ny stor fabrik för tillverkning av cigarettpapper i Guangdong-provinsen. Bygget är dock försenat på grund av det ekonomiska läget i världen.

Schweitzer-Mauduit är också en av Södra Cells kunder.
Cigarettpapper ingår i affärsområdet ”Specialpapper” hos Södra Cell som är global marknadsledare på långfibrig sulfatmassa. 37 000 sydsvenska skogsgårdar levererar till bolaget.

Henrik Wettergren, affärsområdeschef för Specialpapper hos Södra Cell säger att affärsområdena Specialpapper och Tissue, som är servetter, toalettpapper, hushållspapper och liknande, blir allt viktigare för Södra Cell.

De nordiska träden används för produkter som behöver långa fibrer och produkter som kräver särskild kunskap, som till exempel produkter inom området Specialpapper.
Henrik Wettergren ser inga etiska problem med att sydsvenska skogsägare som levererar till Södra Cell tjänar pengar på tobaksbruket.
- Nej, det tycker jag väl inte. Vi bygger inte vår verksamhet på att leverera papper till tobaksindustrin.

FAKTA: RÖKNING DÖDAR

5,4 miljoner människor dör varje år i sviterna av tobaksrökning och det gör tobaksrökning till världens farligaste aktivitet. 70 procent av dem bor i världens fattigaste länder. Minskar inte konsumtionen riskerar den årliga dödsiffran att stiga till en miljard människor före år 2100, enligt WHO, världshälsoorganisationen.

Redan i första numret av Skogsvärden, producerad av Bee, är nyhetsprofilen på tidningen mycket tydlig. Det här är verkligen den affärstidning om skog och skogsägare som uppdragsgivaren Skogssällskapet efterlyste när Bee tog över uppdraget i höstas.

Premiärnumret av nya Skogsvärden blev snart citerat. Rapport var först ut med inslag om att barnen inte vågar  leka i skogen eftersom både de och deras föräldrar tycker att skogen är farlig. Sammanlagt har sedan minst 80 tidningar och radio- och tevekanaler citerat den och andra artiklar ur Skogsvärden nummer 1 2009.

Skogssällskapet har också valt att låta BeeIT se till att tidningen finns optimalt kommunicerad på Skogssällskapets hemsida.

I samband med premiären bjöd Skogssällskapet på en tillställning, arrangerad av Bee, för att fira nya Skogsvärden