Träffade Helge Skoog härförleden. Till att börja hade vi klättrat upp på var sin – för oss som båda är korta, men vackert växta herrar – ranglig barstol och försökte låta bli att spilla kaffet och smula frallan med korv över manuspapper och intervjublock. Vi befann oss i produktionsbolagets lokaler på Östermalm i Stockholm. Helge för att lägga på speakertexten till höstens upplaga av tevesuccén ”Halv åtta hos mig”. Jag för att prata med Helge, se hur man gör bra teve – och om möjligt hålla jämnvikten. Helge sannolikt för att delvis mista den.
Snart blev oss balansakten dock för svår, och vi flyttade över till skinnsoffan bredvid. För mig kändes det bättre. Skonsammare för lårmuskler och korsrygg och framför allt mitt mentala fokus. Tryggare på det stora hela. För mig är det – trygghet – viktigt. Hur det är för Helge vet jag inte riktigt. Jag frågade inte, men han verkade också trivas bättre i soffan. Samtidigt vet jag att han är fenomenal utan skyddsnät. I sitt arbete med improvisationsteater, teatersport och i sitt skådespeleri över huvud taget är han van att balansera på slak lina och fånga infall och repliker i flykten.
Denna Helge Skoogs bakgrund kände jag väl till. Men när jag bara några minuter senare verkligen upplevde den här vänlige, lätt runde farbrorn med de pigga ekorrögonen i den trånga inspelningsstudion kasta sig ut tankesaltomortaler och blixtsnabba associationer var det ändå imponerande och fascinerande. På teveskärmen i studion rullade filmen och ljudfilen, i kontrollrummet satt producenten och ljuddesignern. Jag hade föreställt mig det som en rätt mekanisk hantering att lägga på speakertexter. Men det visade sig vara en synnerligen kreativ process. Helge lade till och drog ifrån i manustexten, ofta och framgångsrikt, avbröt, kom med förslag och funderingar, skrattade och skämtade. Häftigt Helge!
Mer om Helge kan ni läsa i nr 4 av Volkswagen Magasin, som kommer ut v. 48.
Bosse Jönsson
