Hej! Så nu sitter jag här, i Bees ljusa lokaler i Gamla Stan. Med kakelugnen bakom mig och Bosse bredvid. Han ser sådär finurlig ut, vad kommer han hitta på härnäst?
Jag har alltid velat arbeta med tidningar. Som liten var det storasyrran som tvingades bläddra i mina hophäftade pappersbuntar. Samtidigt längtade jag efter att se mer av världen, den bortom Västerås. Under högstadiet kom chansen.
Pappas jobb förflyttades till Dublin och familjen hakade på. Det var både annorlunda (för att inte tala om roligt!) att plugga i en irländsk skola samtidigt som min engelska slipades.
Efter studenten i Västerås flyttade jag till Oslo, staden där svenskarna huserar men allra mest där min mammas rötter finns. Det blev två års arbete inom modebranschen.
Efter x antal rosinboller (lärde mig även, som en kontrast till bullarna, att uppskatta fenomenet ”gå på tur”) dök ett jobberbjudande upp. I London. Jag åkte dit och stortrivdes i min lilla lägenhet bredvid Themsen. Arbetet som presskontakt för ett klädesmärke fick mig att ytterligare kika mot mediebranschen…
Tjat lönar sig. Allra mest när det kommer till praktikplatser. Väl tillbaka i Sverige, och under tiden jag studerade journalistik på Poppius samt informationsdesign på MDH, ringde jag till Bonnier Tidskrifter. Och mailade. Och ringde igen. När de tog in mig som praktikant jublade jag.
På magasinet Glamour fick jag testa hela redaktörsyrket och lärde mig massor. Hur man får ut mest av en intervju med en introvert, småtokig författare, till exempel. Eller ett rockband som mest vill hoppa omkring. Eller hur man med snabba tricks ökar antal klick på hemsidan. Och, kanske allra mest: hur relationen mellan en tidning och PR-byråer fungerar.
Samtidigt med Glamour pluggade jag dubbla utbildningar, skrev i studenttidningen och pendlade från Västerås. En sak är säker: jag hade aldrig problem med att somna om kvällarna! Oftast skedde det redan på tåget hem.
Glamour gick i konkurs och jag fick jobb som kommunikationsansvarig (främst inom sociala medier) på ett globalt telekomföretag i Stockholm.
När telefonsamtalet kom från Lena, som jag haft kontakt med redan 2010, var det självklart att jag skulle tacka ja. Därmed har 2012 fått en mycket god start – rakt in i en intensiv tidningsproduktion på Bee. Det kommer bli ett spännande år!
/Camilla Rindås
